Tolon'ga brukar jag och barnen säga när vi kör förbi Tolånga, och då låter det som ett ställe i Afrika. Ån blir den stora grågröna grumliga Tolongafloden där feberträden växer...Sommartid är det inte så mycket till flod, men nu när det har regnat sväller ån upp till mer exotisk storlek.
Nerströms byter Tolångaån namn till både Åsumån och Björkaån innan den rinner ut i Vombsjön. Längre uppe heter den Vollsjöån (den som piratens bokhandlare slutade bada i).
Biflöden är Sillarödsbäcken, Djurrödsbäcken och flera andra. Alltihopa är en del av Kävlingeåns vattensystem, så vattnet rinner så småningom ut i Öresund, som nästan allt annat vatten i Sjöbo kommun. Endast i Fyledalen och ett litet hörn uppe på Linderödsåsen finns bäckar som bär mot Östersjön - trots att det är närmre.
Detta med namn på vatten är knepigt. Ingen har kunnat tala om för mig var Tolångaån slutar och Åsumån börjar, och de lite mindre vattendrag har inte alltid några namn - inga som är i bruk i alla fall. Man verkar inte ha brytt sig så mycket. Orterna var det viktiga, sedan fik vattnet namn efter de ställen det rann förbi.
Hur som helst är vattensystemen en ådra av natur genom landskapet. Tolångaån slingrar sig fram över en stenig botten, och i dalgången finns många kilometer sammanhängande äng och betesmark. Jag har bara gått långs ån i korta sträckor. Det är mycket taggtråd att ta sig över, men jag har en dröm om att gå ut med hela systemet ovan om Björka. Sedan får man paddla från Björka til havet. Då har man sett vart vattnet tar vägen.
